Tantarslets återkomst

Tiden flyger fram!
Vi har firat lilla M,s sjuårsdag och vi firade hela dagen lång! Det var en trött lien tjej som somnade den kvällen. Efter allt firande så for jag till stan och var kattvakt ett par dagar. Jag passade på att göra mest ingenting och då jag var klar med det då vilade jag en stund och så började jag om från början igen. Jag känner mig betydligt piggare och det är skönt för på fredag kommer jag att behöva all ork jag kan uppbringa. Vi ska då ta farväl av vår käre G och det känns svårt. Idag bakade jag hans favoritkakor, havreflarn, och dom tar jag med så vi kan ¨skåla¨ till hans minne.

Det verkar som att sommarvärmen är tillbaka, fast nu i kväll är det bara 10 grader och dessutom är myggen ganska ilskna och hungriga. Det blev en del påtande i trädgården idag, tomaten och paprikan behövde mer jord och då det var gjort så fick en del blommor inifrån flytta ut i sommargrönskan. En orkideé ska få bo i äppelträdet
Pionerna blommar och det känns att det är skönt med sommar!

Vi har besök av min underbara kusin som är som en storasyster åt mig. Vi har tagit det lugnt, ätit och vilat och så en liten tur ner till havet. Vi besökte småbåtshamnen i Ratan, en väldigt vacker plats.

Jag trotsade fienden(läs myggen) och fotade lite i trädgården under kvällen.

Äntligen verkar värmen vara på väg tillbaka. Tyvärr tillsammans med myggen .
Det händer underbara saker i naturen, fåglarna håller konsert varje dag och blommorna är på gång.
Det lilla jag orkat plantera verkar komma och chiliplantorna har knoppar. Livet är ändå ganska bra.

Nästan ett år sedan senaste uppdateringen! Mycket har hänt så bloggen har helt kommit i skymundan men nu känns det som att lusten att skriva är på väg tillbaka igen. Året har gett mig både glädje och sorg. Största glädjen är att jag fått kontakt med min lillasyster Anna-Mari. Vi har aldrig träffats så det blir ett spännande möte efter storhelgerna. Två händelser har satt sorgen i fokus. Dolly,finaste boxern i hela världen finns inte mer och det gör fortfarande så jävla ont. I höstas så förlorade vi vår kära ¨faster¨Siv, en person som betytt mycket för många. Jag tänker alltid på henne då jag julbakar för bästa kakreceptet jag har är i grunden hennes. Saknaden efter henne kommer att finnas kvar men likaså minnet av denna varma bak och matälskande kvinna. September gick i kärlekens tecken då våra goda vänner Johan och Madelene i Åtvidaberg blev vigda i romantisk utemiljö. I oktober drabbades jag av stroke, nu är jag ganska pigg och återhämtningen går som planerat. Mycket annat har hänt under året men det får bli ett annat blogginlägg av det Blir det inte av att skriva mer före helgerna så passar jag på att önska er God Jul och det bästa för 2016.

Under hösten så har Erik och jag sagt att något nyår ska vi göra något nytt för vår del. Vi hör till dom som alltid firar hemma , ensamma, med familj eller goda vänner. Detta nyår fick vi prova på något annat om än ofrivilligt.
På em kom Jokke med familj och sonen med familj var redan på plats. Jag hade lovat lilla M att vi skulle vara ute och grilla korv till lunch men vädrets makter ville inte att det skulle ske. Baksidan av gården är som en damm, man ser vatten överallt och dessutom kom det lite droppar uppifrån. Det blev plan B som fick gälla och den utgick från den lilla bordsgrillen. Sagt och gjort, det fick bli inomhusgrillning i stället. En lite ovanlig nyårslunch men vi hade trevligt och mysigt och småtjejerna var helnöjda och det var det bästa. Efter maten så bad Erik om ursäkt men han mådde inte bra och skulle lägga sig en stund Han var lite skakig och blek. Efter en stund så tittade jag till honom och då var han gråblek,kallsvettig och hade kraftiga bröstsmärtor. Han protesterade inte då jag sa att nu ringer jag ambulansen! Vi hade tur, ambulansen hade precis kört in i samhället så dom var fort på plats. Medan dom grejade med Erik så gick jag ut på bron och djupandas lite och efter det så infann sig lugnet så jag kunde snabbt byta kläder och följa med till sjukhuset. Jag förklarade för lilla M att farfar Erik kände sig sjuk så vi skulle åka in till sjukhuset så han fick träffa en doktor. Jag tror det var en av dom längsta resorna in till Umeå som jag har gjort. Ambulanspersonalen var effektiv och tjejen som körde var lättpratad. Det är många tankar som hinner ta form då situationen är å pass oviss. Erik fick morfin mot smärtorna och det hjälpte. Framme på NUS så gick allt fort, personal tog hand om Erik och provtagningar påbörjades. I nuläget ligger han kvar på MAVA för observation och i morgon blir det till att göra ett arbets-EKG. Kanske vi får hem honom efter det.
Efter att Erik blivit installerad på ett rum så kom sonhustrun Anna och hämtade mig. Vi åkte hem och förberedde nyårsmaten. Lilla M fick feber på kvällen och sov mestadels under Annas frånvaro då hon hämtade mig. Sonen var ganska däckad av sin förkylning så han behövde också mycket vila. Vi åt vår middag vid 22
Smällare och raketer hade folk kört igång med tidigare på kvällen så katterna hade gömt sig och vägrade komma fram. Vid 12-slaget så lät det som en krigszon och himlen lystes upp mest hela tiden. Lilla M var också rädd för det hemska ljudet men då hon provade på att kika på raketerna försvann det mesta av rädslan och hon tyckte att det var så vackert med allt glitter på himlen. Hon var dessutom väldigt mån om att farmor skulle hinna se allt vackert som hon såg. Efter en stund så lägrade sig tystnaden efter det enorma raket och smällarregnet. Tyvärr så hade någon icketänkande individ sparat en massa raketer och stora smällare som dom började avfyra 02,26. Katten som vågat sig fram försvann som en oljad blixt och jag kastade mig ur sängen för det lät som att smällarna avfyrades vid väggen! Vilket jävla tilltag! Jag kommer att investera i en vattenkanon!
Idag var vi lite slitna eftersom nattvila inte ingick i festfixarnas planering.
Det har blivit mycket lek med lilla M, hon tycker det är konstigt då inte alla är på plats. Förhoppningsvis så får vi hem Erik i morgon!

God fortsättning på det nya året önskar jag er alla. Nu väntar vi bara på att vintern ska återkomma.

med sin frånvaro! Dom flingor som kom har ombildats till halkig,farlig is!
Jag önskar att annat som hör senhösten /vintern till kunde lysa med sin frånvaro- förkylningar t.ex.
Jag har dragits med en envis en ett tag och förhoppningsvis var kulmen nådd natten som gick. Host,host,host lät det hela natten och stackars Gandalfkatten hade det jobbigt att med att sköta om ¨personalen¨. Han trodde nog att världens största hårboll var på väg upp. Nu har jag bestämt mig för att det här är sista dagen jag är sjuk! Igår var jag helt däckad och knopen blir inte många idag heller men sen ska det vara full rulle igen. Mantrat – jag är frisk som en nötkärna- spelas upp inne på hjärnkontoret hela tiden Hjärntvätt fungerar ju på andra så det är värt ett försök!

Nog om detta , nu över till det som är viktigt i dessa tider, önskelistor inför julen.
Min käre sambo är bäst på att skriva önskelistor. EN butik, lämpligt många val, pris och hyllplats. Det kan inte bli bättre än så!

Luciatåget på dagis var jättefint och efter den festen så följde lilla M med till Robertsfors. Vi besökte favoritbutiken innan hemfärd, Biltema alltså Bästa glassen i stan enligt lillsnorpan! Torsdag kväll var det lek och mera lek som gällde. Fredag var vi effektiva som bara den trots rossliga rör och tungt huvud. Saftkok, julgranspyntning och piffande av pepparkakshus hann vi med, och så lite lek mellan varven. Vilket energiknippe hon är det lilla barnbarnet.
Luciadagen tillbringade vi med LivSaga och Anders och så Dolly förstås. Glada skrutthunden!
Jag passade på att testa två nya recept och eftersom erbjudandet om matlådor togs emot så blev det helt klart godkänt. Först minipajer med rökt skinka och Brieost, kasslergratäng med kapris till huvudrätt och lite småplock däremellan. Ja mätt blev vi Till efterrätt och kaffe tick vi sällskap av Jokke och Elise. Det är inte så ofta kusinerna träffas nu för tiden. Det var en trevlig vecka och jag tror att denna kommer att bli nästan lika bra.
Var rädd om er kära vänner, glöm inte BRODDAR! Det behövs!

December och inte en snöflinga så långt man kan se!
Hösten fortsätter att vara blåsig,blöt och ruskig. För min del så innebär det värk och stelhet. Garanterat så känner jag mig som 92 mest varje morgon och ser förmodligen ut så också
De sista veckorna har jag varit så trött och slut och bara väntat på att bli uppringd från vårdcentralen Jag har nu gett upp och listat mig på en annan hälsocentral och genast så känner jag mig lite piggare. Tydligen så har situationen med den långa väntan tagit väldigt mycket energi från mig och det har jag fasiken inte råd med.
Nu ser jag fram emot att få träffa min nya läkare och få hjälp med smärtan. Jag börjar tro på att det finns ett liv efter jul!
I morgon ska vi på luciafirande på lilla M,s dagis. I det luciatåget finns det lucia,tärnor,tomtar och pepparkaksgubbar/gummor. Ett koncept som fungerat bra tills någon började lägga in konstiga värderingar i det hela.
Jag tycker att vi ska värna om våra traditioner annars har vi snart sett det sista av luciatåg,tomtar,granar,målade ägg,påskkärringar,majbrasor och majstänger.
Vad har vi då kvar? Halloween? Nä fy fasiken!
Ha en härlig dag i höstrusket, själv så ska jag baka en nougatkaka och städa lite.Denna bild är från förra vintern.

har jag inte för tillfället men julstöket går ändå framåt! Jag startade pyntandet i god tid och det var ett smart drag eftersom hösten ofta är en period med mycket trötthet och värk. Nu är det mest bara finlir kvar och sådant är ju alltid roligast. Helgen har vi tillbringat i sällskap av lilla Yasmine som inte är så liten längre, hela sex år har hon hunnit bli.Svårt att tro att det gått fyra år sedan vi träffade henne första gången! Hon har däremot väldigt raska fötter, det är svårt att hålla jämn takt med henne :). Lördag var vi till Westmans Cafe i Bygdsiljum och fikade julsemlor. Helgen avslutades med ett kort besök på Gammlias julmarknad. Där sammanstrålade vi med lilla M och tillhörande föräldrar. Efter lite fika och mycket lek så var det dags att återlämna Yasmine till hennes mamma.

för alla dessa som klagar på att det redan finns julmust,glögg och pynt i våra butiker. Du måste inte pynta och dricka glögg/must om du inte vill! ¨Scrolla¨ , det är mitt råd till er som vill vänta tills ni anser att det är rätt tid för detta. Själv har jag satt upp en liten stjärna i ett hörn i gillestugan och öppenspisen har fått sitt pynt i form av en liten gran och kottar med silverglitter på. I gästrummet har jag satt upp ett extra bord bara för mina tomtar,änglar,möss, älgar och övriga braåhapyntsaker. Det var inte många kartongers innehåll som rymdes där inte
Ikväll ska jag dricka glögg och jag ska njuta av den! Däremot tänker jag inte ställa ut någon pumpa eller proppa i sockerstinna barn ännu mera onödigt sött. Det är mitt val att välja bort en tradition som inte betyder något för mig och som inte ens är ¨vår¨ tradition. Kommer någon för ¨godis eller bus¨så upplyser jag vänligt men bestämt om att vi inte firar Halloween i vårt hem. Att busa är dom inte så intresserade av, åtminstone inte förra året då jag uppmanade till det

Att det är höst känns i kroppen, det behövs inte mycket för att leder och mjukdelar ska göra sig påminda. Ännu en anledning till att börja julpynta, allt tar så mycket längre tid då jag inte är riktigt piggelin

I början av november-13 togs denna bild.
Tyvärr närmar vi oss en tid då väldigt många kommer att befinna sig i dimman. Jag stödjer VIT JUL!

Min morbror L har lämnat oss. Han blev nästan 82 men det var ändå för tidigt. Det känns så konstigt att varken han eller moster A-L finns kvar. Dom var mina närmaste släktingar trots att släkten på mammas sida är enorm. Dessa två var ett stort stöd under mammas långa sjukdomstid och efter hennes bortgång. Vi fick en helt ny relation och nu är det något som fattas. Sorgen efter min morbror väcker upp sorgen efter min moster. Finns det något efter döden så vet jag att dom är tillsammans och det känns bra.Tankarna går till mina kusiner och deras familjer som mist en pappa,svärfar, farfar och morfar. Någonstans i mina gömmor finns ett gammalt fotografi, jag sitter i morbrors knä och blåser ut ljuset på min ett-års-tårta. Sov gott käre morbror, nu är du inte ensam längre.