Sakta men säkert så betar jag av ¨att göra listan¨. Eftersom jag är väldigt nålrädd så var lassavistelsen ganska jobbig. Första försöket att sätta droppnål gick åt pipsvängen och där låg jag och kved: gummiklubba,gummiklubba. Sen blev det problem med ryggbedövningen. 11 hål senare så satt den på plats Och jag kom fram till att det är bättre att vara svårstucken än snarstucken. Operationen är gjord och framstegen kommer , inte i rasande fart men framåt går det iaf. Första morgonen efter operationen så kom Björn till lassa med nybryggt kaffe och PIGGELINGLASS! Precis vad jag behövde.Jag är fortfarande ruskigt trött och spenderar mycket tid i sängen+ tvsoffan. Dom senaste dagarna har jag bevisat för mig själv att jag är tuffare än jag tror! Bara en sån sak!! Jag har faktiskt gett mig själv sprutor. Tillvägagångssättet har varit följande: 1: Ett stadigt tag i tjocka delen på låret. 2: Perforera det SEGA skinnet(jag skojar inte, jag har jättesegt skinn. Det är många akupunkturnålar som krökts mot gammskinnet mitt.) 3:Torka av dom dyblöta händerna och djupandas. 4: Försiktigt spruta in medikamentet. 5: Dra ut nålen och börja andas igen. Klart! Någonsatans vid punkt 4 så börjar jag hålla andan som att det skulle förbättra saken. Men nu är sista sprutan tagen och jag kan ta det lugnt. Under helgen fick jag hjälp av Anna med sprutorna, det var väldigt praktiskt.
Nu har jag fått något roligt att ta i tu med, lista ut mönstret till Lulu Carters pulsvärmare som hon hade i programmet Förkväll. Jag har gjort en skiss som skulle kunna bli ganska bra. Det, gott folk, är vad jag har orkat med på en vecka.