Tantarslets återkomst

Cute Baby Pictures
Denna och nästa månad kommer jag att ha fullt upp med jobb åt Brottsofferjouren. Efter årsmöten och sådant så blir det tid för att VÄNTA på riktigt:) Och planera! Och shoppa! Och vänta! Den som väntar på något gott väntar alltid för länge. Jag får ett litet avbrott i väntandet i mars då söta Veras lilla bebis kommer. Det blir en liten försmak av glädjen i juni då Ärtan anländer. Det är så mysigt att vara omgiven av bebisbon och små människor. Det ska bli så spännande att få känna hur en farmor känner sig! Jag har aldrig haft någon farmor själv, men barnens farmor var en underbar människa.
Det ska bli en fantastisk resa!

För en tid sedan såg jag en tävling på nätet från Xtravaganza. Priset var ett helt år med dom! Inte illa, tänk att ha personlig tränare, någon som coachar i en tid av viktförlust. Jag anmälde mig. Några dagar senare ringde en tjej från ovan nämnda företag. Jag hade INTE vunnit men hon ville boka ett informationsmöte. Dom ville ha koll på vinnarens motivation innan dom valde ut någon. För min del slutade det att vara en tävling i det ögonblicket. Jag bestämde mig iaf att gå på infomötet fast jag kände mig lite skeptisk till förfaringssättet. Något inträffade så jag var tvungen att ändra tid, fick då kontakt med L som är platschef där och passade då på att berätta hur jag kände angående tävlingens utformning. Fick till svar att dom gjorde så pga tidigare vinnare som inte varit tillräckligt motiverade så det blivit stora kostnader för företaget. Okeeeej:S På sätt och vis så kan jag förstå resonemanget men det sätter ganska mycket press på kommande vinnare!
For till mötet och ställdes inför ett problem: PARKERING! Inte det lättaste att hitta parkering där inte,jag hade dessutom varit till Smärtkliniken tidigare på dagen och vågade inte belasta foten alltför mycket. Jag ¨lånade¨en plats och hoppades på det bästa. Eftersom kilona inte kommit smygandes eller så utan mer stormandes efter rökstoppet så vill jag gärna gå ner lite i vikt och eftersom jag är ganska mycket i Umeå så är det ganska naturligt att söka hjälp där. På Xtravaganza träffade jag Tomas, han gick igenom konceptet och jag fick den info jag behövde. Väl hemma gick jag igenom allt på nytt och kände att det nog inte skulle bli så lätt att avsätta en kväll i veckan plus träningstider och få det att stämma med det övriga schemat. Eftersom jag har jour ibland så skulle jag missa en del och det är inget bra utgångsläge. Dessutom, hur stora chanser har man att vinna något? Men eftersom möjligheten fanns så kände jag även pressen att OM då måste jag si och då måste jag så. Och om jag vinner men inte uppnår målet på ett år, har jag verkligen råd att vara medlem och betala 860 kr/månad? Orkar jag med tidspressen? Jag ringde och tog tillbaka intresseanmälan! Det måste finnas billigare sätt att gå ner i vikt på och där min insats kan göras då jag har möjlighet. Häromdagen såg jag i tidningen att Xtravaganza gått i konkurs. För lite kunder tydligen. Min tanke kanske inte var så fel: det måste finnas billigare sätt. Det handlar om en hel del pengar varje månad och det tillkommer även annat, träningskläder och skor t.ex. Just nu gör jag inte mycket för viktminskningen , kan ju faktiskt skylla på att jag är halt och lytt och dessutom känner jag mig krasslig. Men det jag gör kan klassas som mental förberedelse för jag tänker bli min egen coach. Det handlar mycket om sunt förnuft men det är så svårt att komma igång och använda det:)
Igår var jag på lunch med en del kollegor. Denna gång var det indiskt på menyn. Det var mitt första besök på Taj Mahal men absolut inte mitt sista . Efteråt tittade jag in på Glashuset där vår sekreterare Ingrid huserade för dagen. Gjorde en liten sväng i en av galleriorna och köpte en vintagekjol och en liten blus. En del bebiskläder blev det också och en ny pyjamas och morgonrock åt Yasmine. Annas bebismage börjar synas och Veras är snart ett minne . Ska bli så roligt att träffa dom små !

Om jag vore en gammal bil skulle jag nog vara på väg till skroten just nu. Inget veteranvärde här inte.
Steg upp i morse, det skulle jag inte ha gjort! Hann två steg från sängen då det hemska hände! Vänster höft gav upp,slutade helt att fungera. Det enda som fungerar är en enorm smärta vid blotta tanken på att jag ska röra på mig. Erik sökte fram kryckor så jag kan ta mig fram men jag undviker helst allt utom ryggläge. Så nu kan jag roa mig med att stirra i taket och dra alla ramsor jag kan. Det gör inte att det känns bättre och situationen är inte självförvållad så jag får nog hitta en annan hobby. Jag återvänder till biltemat. När man närmar sig 55 borde man ha veteranvärde! Jag är i originalskick, inget silikon här inte,alla kurvorna är naturliga även om en del hamnat lite galet och en del gränser är lite tänjda på. Men original är det:) Att det sen behövs lite småfix är väl inte hela världen?

Tänk vad filmstjärnor har gott om tid. Jag trodde dom var upptagna med inspelningar,auditions,gå på röda mattan,fester och allt annat glammigt som hör Hollywood till. För att inte tala om all tid som ägnas åt att se till att se ut som en filmstjärna. Tänk vad filmstjärnor har gott om tid. Filmstjärnan Salma Hayek har då det! Hon skickade att mail till mig igår! På fullaste allvar! Vad hon ville? Eh, jag vet inte, jag har inte tid att kolla vad ¨okända¨människor vill. Jag läser mail som kommer in på min kontaktlista. Jag har inte så gott om tid som filmstjärnor har,

I den ljuva månaden MAJ blir Björn och Anna ett gift par.
Så nu planeras det för både det ena och det andra.
Ska bli fantastiskt! Jag tränar på att vara svärmor! Hur det går får nog Miltons pojken svara på:)

Under helgen har Yasmine varit hos oss och som vanligt var det full rulle.
Hon var med Erik i arbetsrummet och försökte göra sig förstådd utan större framgång.
Dom kom och höll mig sällskap i köket och E sa till mig att han inte förstått vad hon sagt.
DU FÖRSTÅR INGENTING kommer det bestämt från lillungen.
Ingen av oss hade problem med att förstå det:)

Nu ska jag försöka kurera mig. Nästa vecka blir det full rulle igen. Fast tisdagen blir bara trevlig, lunch med mina kära kollegor.