Tantarslets återkomst

I början av veckan var jag på Biltema och blev ägare till nya vindrutetorkare. Den på passagerarsidan hade gjort sitt för ett tag sedan, det hade börjat ramla loss remsor och torkförmågan var lika med noll. I dag innan jag startade hemfärden beslöt jag mig för att byta bladen. Jag började med den sämre(nyss beskrivna) och joxade och slet tills den kom loss. Jag studerade hur den hade suttit fast och la den gamla torkaren
så att jag hade en mall för fastsättningen av den nya. Hym,hym, varför ser den nya annorlunda ut? Jag kollade och dubbelkollade i affären och enligt deras lista så skulle det vara rätt. Efter mycket micklande så hör jag det efterlängtade klicket, den är på plats! In i bilen och provköra torkarbladet…. men va fn nu då? Inte blev det bättre, snarare tvärtom. Och jag som varit så noga med att få bort klisterlappen fråm gummeringen. Loss med eländet för den måste ju bara sitta fel! Nytt försök. Klick. Testa. Fungerar fortfarande sämre än den gamla. 17 nya gråa strån dyker upp på hårskallen och nu får jag inte loss torkarbladet. Skit samma, sambon får fixa det då jag kommer hem.
Jag åker ut från stan och efter ett tag så börjar det regna. Jag slår på torkarbladen och ser att gummeringen lossnat på nya bladet. Det var inget bra köp är det bara att konstatera och så svänger jag in till Preem i Sävar. Där finns det tak över pumparna så jag slipper bli dyngsur av regnet.Jag får loss torkarbladet och ser att gummeringen inte sitter fast som den ska.Det sitter riktigt löst för det är inga problem att föra den fram och tillbaka. En man kliver ur sin bil ett par meter från mig. Medan han tankar går jag dit och visar torkarbladet. Så här ska det väl inte se ut tycker jag. Nä,den där ska du ta bort får jag till svar. Det tar en stund innan jag inser att det jag tror är dåligt fastsatt gummering är SKYDDET på det ***** torkarbladet. Nu fungerar det jättebra.

Lilla M och jag gick på promenad i solskenet. Hon var väldigt imponerad av alla vattenpölar som vuxit fram under förmiddagen.
Jag var mest intresserad av att få henne att åka vagn en bit så vi skulle kunna unvika allt det lockande blöta. Placerad ovanpå åkpåse och filt gick det bra att sitta en stund. Du förstår, sa jag till henne, det är jättehalkigt så vi måste gå försiktigt så farmor inte doppar rumpan i pölarna. Hon tittar på mig en stund och sen utbrister hon med ett leende: Aja baja farmor.