Tantarslets återkomst

Ett säkert, fast inte så uppskattat vårtecken, är impregneringen av ytterdörren!
Det stinker kattpiss utan dess like. Våra katter är kastrerade och jag önskar innerligt att andra kunde göra likaledes med sina hankatter.
Eller hålla dom inomhus. Som det är nu så behöver ytterdörren skuras med jämna mellanrum, och serenaden utanför sovrumsfönstret underlättar inte livet för mig som sedan tidigare har sömnproblem. Som grädde på moset så har en del av grannarna väldigt selektiv syn. Mina katter är det dom ser oavsett vilken katt dom tittar på. Så nu när eländet har börjat igen så är det snart dags för mig att bli upplyst om allt som mina katter ställer till med. Det dråpligaste var faktiskt då det klagades på Stoffe och det var SÅ säkert att det var just han som kissat på grannens bro JUST DÅ. Katten låg inne och sov, men en liknande kattkille hemmahörande någon annanstans var i närheten. Så inte vet jag om folks pålitliga observationer är så mycket att bry sig om. Det vore så skönt om dom klagade hos rätt kattägare! Lite fuskigt tycker jag faktiskt att livet är ibland. Andra får klaga på mina katter då någon katt pinkat på deras gård, andra får kasta sten på mina katter då dom går på vägen. Men jag får inte klaga på andras barn då dom härjar i min trädgård! Omkullvälta krukor och prydnader så fort vi varit borta några timmar.Inte är det så roligt då pioner, dahlior och rosor trampas sönder eller rycks upp med rötterna. Men glatt ska jag införskaffa och piffa upp trädgården med nya blommor. I år blir det kaktus och tistel som får lysa upp tillvaron för blommor och grönt ska jag ha! Tänk bara! Snart är det dags att börja påta i rabatterna. Inget ont som inte har något gott med sig.

Våran Columbus är en räddhågad liten katt trots sin imponerande storlek. Han var väldigt intresserad av något i hallen, nosade och följde efter, plötsligt jamade han till och sprang undan. Han såg så skrämd ut så jag började kolla efter vad han sett. Jag kunde inte annat än skratta åt C då jag hittade ¨monstret¨. En liten blomfluga hade kommit ur kurs! C är ingen Mike Hammer precis.

Så har då Sally bestämt sig för att komma ut! Ur bebisboet alltså. Vera och Mattias har fått sin efterlängtade dotter. Mina varmaste gratulationer till hela familjen:)
Hög tid att jag fäster trådarna i bebissockarna och skickar iväg dom. Det blir att planera i en ny Piteåresa snart så jag får snutta på underverket.

Dagarna med Yasmine var intensiva, jag känner mig lite urlakad idag. Har inte riktigt koll på hjärnverksamheten , men det kanske beror på att jag inte druckit kaffe än. Det är så skönt att dagar då jag är lite ur gängorna får vara lugna och för det mesta stressfria. Alla har vi ett behov av att låta själen komma ikapp.

Det är något speciellt med dom första idolerna. Jag lyssnar och inser att jag fortfarande kan texterna.

utbrast Liv-Saga då jag sa: en ny dag, nya möjligheter. Själv tycker jag att jag är en pessimistisk optimist! Eller optimistisk pessimist, beroende på dagsformen. Fast optimistjävel klingar ganska skönt idag:). Det bjuds på en härlig senvinterdag med blå himmel och solsken. Jag ska till Umeå och hämta Yasmine som ska vara här några dagar. Korvgrillning,pulkåkning och snöbollskrig är med på agendan,precis som det ska vara under ett sportlov.

Vi har en del bloggare på VK( Västerbottens-Kuriren) och jag brukar skumma igenom dom. Det finns en del som skriver riktigt bra och intressant och som verkligen förmedlar sina tankar och funderingar. En del kommer med plattityder,bröstar upp sig och kan vara ganska fördömande. För andra är det som ett forum där bara deras kompisar får komma med kommentarer, för då blir dom höjda till skyarna och allt är bara +++++ i omdöme.
Jag förstår inte vitsen med att blogga på det sättet! Enda anledningen till att jag skulle plocka bort en kommentar är om den var kränkande mot mig eller min familj. Skulle jag få kritik så öppnar det för en dialog och det är väl det som är meningen med det hela? Det skulle inte vara någon nyhet att inte alla tycker som jag gör! Att använda sig av nätet som forum öppnar upp för både ris och ros. Fast det är klart att NI ska rosa och berömma min insats hur medioker den än är:)
Det var ord och inga bullar!
Kändes bra att avsluta som jag började, med ord lånade från min dotter.

Ni som har möjlighet, ut och njut av solen!

Sen sist så har jag hunnit med att vara till Piteå! Jag har två gånger fått inställa resan p.g.a sjukdom, men den här gången gick det vägen. Hade kokat en stor gryta med palt som fick följa med till Vera och hennes familj. Väntar med spänning på att Vera ska få sin bebis:) Då jag kom till Skellefteå så stod det en bil ¨parkerad ¨mitt i planteringsområdet i första rondellen:D Den måste ha haft bra med fart för det var ganska mycket snö där, eller så hade föraren tänkt gena rakt över. Nåja, tvärstopp blev det iaf.
Jag började Piteåbesöket med att gratulera Gun på 75-årsdagen. Hon blev ganska överraskad då jag dök upp.
Helgen tillbringades i Lenas sällskap. God mat och dryck, service dygnet runt:)
Idag har jag jagat kläder! Har lagt på mig en del kilon efter rökstoppet, det börjar kännas lite obekvämt men jag hoppas att det stabiliseras nu. I ren desperation köpte jag en t-shirt så jag kunde byta till något torrt innan gruppmötet. Inte rätt dag att prova kläder på:( och att varje ålder ska ha sin charm tror jag inte längre på. Klimakteriet är inte charmigt alls! Innan jag tog mig ut på stan åt jag sen lunch på Rob’s. Jättegod mat men stället är inte så mysigt. Dessutom så verkar det som att alla missanpassade söker sig dit. Förra gången jag var där så blev det smågruff mellan två killar och det störde matron. Idag hoppade jag nästan ut ur skinnet och hann precis ducka för gaffeln (min alltså)så jag slapp bända loss den ur pannbenet. Det var en kvinna som fick psykbryt mot sin låtsaskompis. Det blev livat värre då hon gastade och skrek från bänken hon satt på. Naturligtvis var den bänken placerad precis bakom mig! Det var lite nervöst att sitta still med ryggen mot en väldigt labil och upprörd person. Lyckligtvis så smet den osynlige vännen ut på parkeringen och kvinnan for väg efter honom/henne. Efter det äventyret var det väldigt mumsigt med broccoligratäng smaksatt med ädelost och skinka.
På kvällen hade vi gruppmöte och det drog ut på tiden. Tydligen trivsamt eftersom ingen ville gå hem tidigt. T plockade fram lite statistik som jag ska använda på fredag då jag ska prata inför Åklagarkammaren. Måste bara skriva ihop ett anförande på åtminstone 20 minuter:( Att stå och prata inför en massa människor är inte min starkaste sida. Det gångna året som ordförande har gett mig några tillfällen att träna på det.
Nu måste jag sova en stund om det går. Hade somnat och sovit max en kvart då en av katterna bestämde sig för att han skulle ut. Det var strax efter midnatt. Kattlucka verkar vara en bra uppfinning.

I morgon är det dags för min jourvecka på Brottsofferjouren. Åker in till Umeå på fm så LivSaga kommer iväg till sitt möte i lugn och ro.
Tisdag är det styrelsemöte, den här gången drar det nog ut på tiden. Det finns en hel del att avhandla innan årsmötet. Allt som görs,alla externa möten,förfrågningar från andra ska tas upp i styrelsen. Nu sista tiden har det varit mycket på gång och planering inför det kommande verksamhetsåret ska göras. Årsmötet är i mars och då får vi se om jag får förtroendet att sitta kvar som ordförande. Det har varit ett händelserikt år! Jag har lärt känna många nya människor och blivit bekant med många fler. Bland oss verksamma,styrelse,vittnesstöd och brottsofferstödjare finns det en otrolig kompetens och vi försöker att utnyttja den på bästa sätt. Vår förening har tur som har fd poliser och åklagare som har engagerat sig i vår sak. Vi har redan fått in en del intresseanmälningar till nästa utbildning och det är bra för får vi nog många på det sättet är det mer troligt att dom blir kvar efter utbildningen också. Nu sist så blev hälften som påbörjade utbildningen klara och har kommit igång med verksamheten. Och det är ganska bra resultat att få in sex nya på en gång. Egentligen sju, jag passade på att även bli vittnesstödjare men har inte hunnit med att ta så många pass än. Vi hoppas på att hitta en lämplig lokal i stan så jag kan börja lite smått med sorgbearbetningskurser. Dessutom så är vi ju med i BOJ,s Regionsråd och förhoppningsvis så blir det lite aktiviteter i Lycksele i höst.
Nog om detta, bäst att försöka få fatt i John Blund, det blir mycket i morgon. Då ska jag rädda världen. Eller åtminstone försöka göra skillnad för någon som har det svårt.

Njäää!
Jag har fått meddelanden på FB samt mail med uppmuntrande ord om att börja blogga på VK. Det ni:) Kul att NÅGON utanför familjen läser det som kommer in här. Tack till alla som tittar in!
Att skriva en liten blogg som det här är ganska riskfritt. Att skriva i VK blir liksom alldeles för öppet, då måste jag tänka mig för så jag inte lämnar ut någon oavsiktligt. Jag kan bara säga som så : jag lovar att tänka på saken. Vad tycker ni?
Jag tycker iaf att jag är betydligt roligare än vissa ¨gnällbloggare¨som orkar skriva om sina förkylningar etc. VARJE DAG. Väntar bara på att dom ska youtuba sina hostattacker och ge färg och konsistensbeskrivningar på sådant som kommer ut under en förkylning. Rena rama skräckscenariot! Kanske jag skulle se till att bli först?
Men faktiskt så undrar jag hur ¨gnällbloggare¨kan tro att någon ska uppleva dom som glada och positiva människor(som dom beskriver sig själva)? Det glada och positiva jag upplever då jag (dumt nog) kollar på den bloggen är att jag kan lämna sidan:)
Härligt! Nu har jag fått gnälla på gnällbloggare:)
Något positivt hände idag! Gandalf,en av gamlingarna i kattmaffian, gick ut frivilligt! Jag kollade skyndsamt utetempen, -12,5. Rena blidan. Våren är nog på väg.

Jag vill också bli testpilot!
Något mumsigt borde man kunna fixa med det här.

http://smartsontestpilot.se/arla-koket-creme-fraiche-gourmet/bli-testpilot/

Jag hade pyntat så fint här hemma med några små söta dammråttor.Det gör man då man är förkyld och inte orkar med allt vuxenansvar. Dom j**** små sakerna muterade och blev till riktiga gremlings i ett oräkneligt antal! Jag har kisat då jag sett dom kila förbi och dom mest påflugna har jag skickat iväg under soffa,bord och stolar. Dem fegare har kurat och lurat i alla 79 hörnen i huset.Och förökat sig ännu mer, I morse var det förenat med livsfara att gå omkring här, drog jag ett djupt andetag så var det som att inhalera kompakta dammsträngar! Trött och snörvlig men med sikte på att avliva inkräktarna tog jag en extra dos astmamedicin och det satte fart på tanten. Fram kom Severin! Jag styrde och Severin slukade allt i sin väg,katterna flydde vid anblicken av denna snälla snabeldrake. Nu är det gott om plats igen.

Det här vore ett drömläge eftersom vi har fyra katter:)

Cute Baby Pictures

Jag har testat men den frisyren klär inte mig! Tyvärr, för den är oundviklig med mitt fjun:(