En röst i natten…

Det är något speciellt med dom första idolerna. Jag lyssnar och inser att jag fortfarande kan texterna.

2 Responses to “En röst i natten…”

  1. nina skriver:

    texter man sjungit med till har en tendens att fastna för gott och dyka upp i hjärnan i de mest oväntade situationer…
    Det är liksom kanske småknepigt att nynna låt om otrohet när manligger o föder barn eller att mummla blossa-sången i kön på ica mem SÅN är jag :) och texten sitter där den sitte på gott o ont. nattinatt

  2. Anne Bergdahl skriver:

    ¨Barnens Hus¨jingeln invaderade min hjärna och den kunde jag sjunga precis när som helst, var som helst. Pinsamt, och omgivningen verkade inte uppskatta min musikaliska insats, en dam som hörde min såg på mig med fasa. Jag hoppas det gällde sången så det inte är det allmänna intryck jag ger:D

Leave a Reply